4.2.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 32/1

—

under rubriken koncentrationer på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/competition/mergers/cases/). Denna webbplats gör det möjligt att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—

i elektronisk form på webbplatsen EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu/sv/index.htm) under dokumentnummer 32014M7111. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapslagstiftningen via Internet.

4.2.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 32/1

—

under rubriken koncentrationer på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/competition/mergers/cases/). Denna webbplats gör det möjligt att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—

i elektronisk form på webbplatsen EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu/sv/index.htm) under dokumentnummer 32014M7112. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapslagstiftningen via Internet.

4.2.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 32/2

1.

Ungdomsarbetslösheten förblir en stor utmaning för EU och dess medlemsstater. I augusti 2013 låg ungdomsarbetslösheten på 23,3 % i EU 28 (1), varvid medlemsstaterna och de olika regionerna inom medlemsstaterna uppvisar stora skillnader (2).

2.

Ungdomar har drabbats oproportionerligt hårt av den ekonomiska krisen. I alla EU-medlemsstater är arbetslösheten bland ungdomar generellt sett mycket högre än för andra åldersgrupper. I slutet av 2012 var ungdomsarbetslösheten 2,6 gånger högre än den totala arbetslösheten (3).

3.

Denna utveckling får allvarliga följder inte bara för de berörda personerna utan också för samhället och ekonomin i stort. Långtidsarbetslöshet kan intensifiera marginalisering och leda till fattigdom och en ökad risk för social utestängning. Också samhällena utsätts för allvarliga risker eftersom ett icke-deltagande på arbetsmarknaden kan innebära att vissa ungdomar väljer att inte delta i det civila samhället, vilket i sin tur kan leda till ytterligare social fragmentering.

4.

Ett av de största problemen som ungdomar i Europa står inför till följd av krisen är bristen på arbetstillfällen och arbetslivserfarenhet. Dessutom växer klyftan mellan den kompetens som vissa arbetsgivare efterfrågar och den kompetens som innehas av många potentiella arbetstagare.

5.

Har erkänt att det är ”en särskild och omedelbar målsättning” att bekämpa ungdomsarbetslösheten och betonat att det är viktigt att ”uppmärksamma arbetsmarknadsdeltagandet för grupper av utsatta ungdomar som står inför särskilda utmaningar” (4).

6.

Genom att delta i idrott förvärvar ungdomar särskilda personliga och yrkesmässiga färdigheter och kompetenser som ökar anställbarheten. Till dessa hör att lära att lära, social och medborgerlig kompetens, ledarskap, kommunikation, lagarbete, disciplin, kreativitet och entreprenörskap. Idrott ger också yrkesmässiga kunskaper och färdigheter på områden såsom marknadsföring, ledning samt allmän ordning och säkerhet. Alla dessa färdigheter och kompetenser stöder aktivt ungdomars deltagande, utveckling och framsteg inom utbildning och sysselsättning, på sätt som är relevanta för och tillämpliga på arbetsmarknaden och som uppskattas och efterfrågas av arbetsgivare.

7.

Organisering, administrering och genomförande av idrottsaktiviteter i Europa bygger traditionellt på frivilliga insatser. Enligt en Eurobarometerundersökning från 2011 (5) är nästan en fjärdedel av dem som engagerar sig i frivilligarbete (24 %) aktiva inom idrott. Frivilligarbetet inom idrott, som i huvudsak utförs på gräsrotsnivå och genom klubbar, har ett betydande socialt, ekonomiskt och demokratiskt värde.

8.

Idrott är populärt överallt i världen och känner inga kulturella eller socioekonomiska gränser. Idrotten har en internationell karaktär och drar till sig många olika personer med varierande bakgrund. Idrottsaktiviteter kan sålunda på ett ypperligt sätt bidra till att integrera minoriteter och marginaliserade grupper. Idrott är emotionellt upplyftande och kan i hög grad bidra till en känsla av gemenskap, vilket samtidigt främjar stabilitet, sammanhållning och fred i samhällena.

9.

Idrottssektorn, inbegripet frivilligarbetet inom idrotten, utgör ett mätbart och betydande ekonomiskt och socialt värde i de nationella ekonomierna. Det finns allt större belägg för att idrotten i betydande omfattning bidrar till Europas ekonomi och är en viktig drivkraft för tillväxt och sysselsättning, samtidigt som den säkerställer social sammanhållning och välbefinnande och på så sätt tydligt bidrar till att uppnå Europa 2020-strategins mål (6).

10.

Enligt en nyligen genomförd EU-övergripande studie av ekonomisk tillväxt och sysselsättning i EU (7) utgör idrottens andel av förädlingsvärdet i EU 1,76 % (8). Idrottens andel i EU-sysselsättningen uppgår till 2,12 %. Om man beaktar multiplikatoreffekter uppgår idrottens andel till och med till 2,98 % av det sammanlagda bruttoförädlingsvärdet i EU. Enligt den studien är idrottens andel av det europeiska förädlingsvärdet sålunda jämförbar med jordbruks-, skogsbruks- och fiskerisektorns kombinerade andel, vilket innebär att var sextionde euro som tjänas in i EU är idrottsrelaterad.

11.

Idrottssektorn är en motståndskraftig del av ekonomin. Deltagarnivåerna förblir ganska stabila under konjunkturcykelns olika faser. Idrotten är strukturerad genom ett system av idrottsevenemang och idrottsaktiviteter som organiseras av idrottsorganisationer, från gräsrotsnivå upp till evenemang på högsta nivå. Dessa evenemang förblir populära, särskilt bland ungdomar, även när de ekonomiska villkoren är svåra. Medan idrottsevenemangen kan påverkas av växlande ekonomiska villkor förblir ramarna för idrottsevenemang och idrottsaktiviteter stabila.

12.

Idrotten har potential att skapa nya arbetstillfällen och stödja den lokala ekonomiska utvecklingen genom uppbyggnad och underhåll av idrottsanläggningar och organisering av idrottsevenemang, samt genom idrottsvaru- och tjänsteindustriernas marknadsaktiviteter och därmed förbunden verksamhet inom andra sektorer. Infrastruktur med anknytning till idrottsevenemang och idrottsaktiviteter (på lokal nivå) kan, om den planeras noggrant med ett multifunktionellt syfte och med en klar vision för dess framtida funktionella roll, bidra till att stabilisera och stimulera ekonomin.

13.

Idrotten har spridningseffekter på andra sektorer. Idrottsevenemang och idrottsmästerskap har i allmänhet en positiv effekt på sektorer som turism, kultur, transport, medier, offentlig infrastruktur osv. De har också förmågan att föra samman människor och skapa en känsla av tillhörighet och en delad känsla av framgång. Idrott kan sålunda i väsentlig grad bidra till EU:s ansträngningar att återhämta sig från de pågående ekonomiska svårigheterna.

14.

På grund av idrottssektorns betydelse för ekonomin och på grund av de möjligheter som denna sektor erbjuder ungdomar – också särskilt utsatta och missgynnade ungdomar – när det gäller att förvärva nyttiga färdigheter och kunskaper, kan idrotten spela en viktig roll i hanteringen av det akuta problemet med ungdomsarbetslöshet och stimulera ekonomisk återhämtning. Det behövs en rad olika insatser med mobilisering av de olika aktörerna för att man ska kunna bemöta de ovannämnda utmaningarna.

15.

Genom att delta i frivilligarbete – även om detta inte kan ersätta avlönad anställning – kan medborgarna förvärva nya färdigheter, vilket förbättrar deras anställbarhet och stärker deras känsla av samhörighet med samhället. Ungdomar som deltar framför allt i idrott på gräsrotsnivå – oavsett om de gör det som deltagare, medverkare eller organisatörer – utvecklar viktiga personliga kompetenser och färdigheter. Frivilligarbetet inom idrotten som en form av icke-formellt och informellt lärande hjälper ungdomar att förvärva kompetenser och färdigheter som kompletterar den formella utbildningen.

16.

Idrotten skapar en miljö där ungdomar kan finslipa dessa färdigheter och på så sätt förbättra sin anställbarhet och framtida produktivitet, vid en tidpunkt då villkoren på arbetsmarknaden är mycket svåra, det råder brist på arbetstillfällen och möjligheterna till kompetensutveckling i arbetet är begränsade.

17.

Deltagande i idrott, särskilt på gräsrotsnivå, ger ungdomar möjlighet att få utlopp för sin energi, sina förhoppningar och sin medfödda entusiasm på ett sätt som är konstruktivt och bidrar till de samhällen som de lever i. Idrotten kan bidra till att motverka sociala problem som medlemsstaterna tampas med, såsom social fragmentering och fördomar mot särskilda grupper, genom att erbjuda ungdomar, särskilt sådana som saknar avlönad anställning eller möjligheter till relevant utbildning, en positiv, konstruktiv och samhällsbaserad verksamhet.

18.

Småskalig investering av offentliga medel i lokala idrottsanläggningar, och stöd till samhällsbaserade idrottsklubbar, kan skapa stora fördelar i form av starkare och säkrare samhällen med större sammanhållning.

19.

Deltagande i organiseringen av nationella och internationella idrottsevenemang och medverkan i utveckling och underhåll av idrottsinfrastruktur – antingen lokalt eller nationellt – kan vara en nyckelfaktor när det gäller att skapa nya arbetstillfällen, särskilt för ungdomar.

20.

Utbyta goda erfarenheter och bästa praxis om

21.

Främja politiska åtgärder som syftar till att utveckla kompetens för arbete genom idrott. I detta avseende stödja frivilliga organisationer och/eller idrottsklubbar, liksom idrottsaktiviteter och/eller idrottsevenemang – på gräsrotsnivå och/eller professionell nivå.

22.

Utforska olika sätt att förbättra utbildningsvägarna för framtida professionella och frivilliga inom idrotten och främja praktisk inlärning, ”learning on the job”, i syfte att utveckla färdigheter som kan erkännas inom ramen för nationella kvalifikationsramar. Dessa skulle kunna knytas till den europeiska referensramen för kvalifikationer för att förbättra den internationella öppenheten och rörligheten för de ungdomar som berörs. Möjligheterna till erkännande av kompetens som har förvärvats genom informellt och icke-formellt lärande i idrott bör också utforskas.

23.

Uppmuntra strategiska investeringar i idrott med utnyttjande, när så är lämpligt, av de möjligheter som tillhandahålls genom EU:s finansieringsinstrument, inbegripet EU:s strukturfonder (framför allt Europeiska socialfonden och Europeiska regionala utvecklingsfonden) och EU:s finansiella verktyg, såsom finansiering genom Europeiska investeringsbanken.

24.

Främja effektivt internt sektorsövergripande samarbete inom offentliga myndigheter som sysslar med sociala frågor, unga, sysselsättning och ekonomiska frågor i syfte att säkerställa större medvetenhet om idrottens sociala och ekonomiska betydelse.

25.

Främja sektorsövergripande deltagande av utbildnings-, ungdoms- och sysselsättningsexperter i syfte att utforska utvecklingen av kompetenser och färdigheter.

26.

Dra största möjliga nytta av Erasmus+-programmet som ett tillfälle att utveckla personliga och yrkesmässiga kompetenser och färdigheter.

27.

Identifiera de sätt på vilka idrotten kan finansieras för att främja social delaktighet och ungdomars sysselsättning genom strukturfonderna (framför allt Europeiska socialfonden och Europeiska regionala utvecklingsfonden) och andra av EU:s finansieringsmekanismer, såsom finansiering genom Europeiska investeringsbanken, särskilt utvecklingen och, i förekommande fall, underhållet av småskalig idrottsinfrastruktur för användning av allmänheten i städer, med särskild uppmärksamhet riktad mot socialt underprivilegierade områden. Sådan småskalig infrastruktur kan bidra till att ett stort antal sociala mål uppnås, till exempel att arbetstillfällen skapas och att social delaktighet och förbättrad hälsa uppnås.

28.

Förstärka dialog och gemensamma initiativ med viktiga intressenter, särskilt idrottsorganisationer, idrottsvaruindustrier och ungdomsorganisationer för att vidarutveckla en gynnsam miljö som kan locka unga människor till idrottssektorn.

29.

Begrunda hur man inom ramen för det framtida arbetet med idrott på EU-nivå bäst kan tillvarata idrottens bidrag till ungdomars kompetensutveckling och upprätthållandet av socialt inkluderande miljöer i tider när det råder hög ungdomsarbetslöshet.

30.

Anordna ett sektorsövergripande högnivåseminarium om idrottens bidrag till skapandet av arbetstillfällen och till att motverka arbetslösheten inom EU, särskilt när det gäller ungdomsarbetslösheten.

31.

På grundval av pågående EU-samarbete på expertnivå utarbeta en studie om hur idrotten kan bidra till ungdomars anställbarhet inom ramen för Europa 2020-strategin.

4.2.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 32/6

1.

mediefrihet och mediepluralism är grundläggande värden som finns inskrivna i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna; med tanke på mediernas viktiga roll för att garantera öppenhet och ansvarsutkrävande och på deras inverkan på den allmänna opinionen och på medborgarnas deltagande i och bidrag till beslutsprocesserna utgör de en av demokratins grundpelare,

2.

ett antal utmaningar när det gäller mediefrihet och mediepluralism har konstaterats i Europeiska unionen under de senaste åren, däribland frågor som uppmärksammats i domstolsmål, officiella undersökningar, rapporter från Europaparlamentet och icke-statliga organisationer och parlamentsdebatter på både nationell nivå och EU-nivå,

3.

öppenhet om ägandet av medier och om finansieringskällor är grundläggande för att garantera mediefrihet och mediepluralism,

4.

säkerställande av skydd för journalister mot obehörig påverkan är av avgörande betydelse för att garantera mediefrihet, något som i tider av ekonomisk kris och omvandling av mediesektorn blir allt viktigare,

5.

säkerställande av tillräckligt skydd för journalistiska källor är ett centralt inslag i mediefrihet,

6.

direktivet om audiovisuella medietjänster, EU:s regelverk för audiovisuella medietjänster, bidrar till att främja mediefrihet och mediepluralism, och medlemsstaternas behöriga regleringsmyndigheter för audiovisuella medier har en central roll att spela i verkställandet av detta regelverk,

7.

kommissionen har finansierat ett antal studier, rapporter, projekt och samordnade åtgärder på området mediefrihet och mediepluralism,

8.

Europarådet genomför mycket viktigt arbete på området mediefrihet och mediepluralism, och i 2007 års samförståndsavtal mellan Europarådet och Europeiska unionen nämns yttrande- och informationsfrihet bland de gemensamma prioriteringarna och centrala samarbetsområdena för dessa organisationer,

9.

internet underlättar tillgången till information och ger medborgarna nya möjligheter att delta, diskutera och utveckla sina åsikter vilket bidrar till yttrandefriheten och stärker mångfalden av åsikter, men samtidigt också ger upphov till nya utmaningar med koppling till hur människor får tillgång till information och hur de bedömer den; särskild uppmärksamhet bör ägnas de eventuella negativa effekterna av både alltför hög koncentration inom sektorn och en starkare ställning för s.k. gatekeepers, som har kontroll över innehållet,

10.

det på grund av internets globala karaktär inte är möjligt att begränsa dessa frågor till geografiskt avgränsade områden,

11.

en hög grad av medieoberoende och mediepluralism inte bara är grundläggande för demokratin utan också bidrar till att stärka den ekonomiska tillväxten och dess hållbarhet,

12.

Europarådet spelar en viktig roll i fastställandet av normer för mediefrihet och mediepluralism och samarbetet med detta organ bör fortsätta och förstärkas,

13.

det för medborgarna lätt måste gå att få tag på information om ägandet av medieföretag och om andra enheter eller personer som drar nytta av detta ägande, så att de kan bilda sig en välgrundad uppfattning om den information som ges; i detta sammanhang spelar mediekompetens en viktig roll,

14.

samarbete och utbyte av bästa praxis bland regleringsmyndigheter för audiovisuella medier och andra berörda behöriga myndigheter bidrar till att den inre marknaden i EU kan fungera smidigt och till ett öppet och pluralistiskt medielandskap,

15.

säkerställandet av en hög nivå av mediefrihet och mediepluralism är avgörande för EU:s trovärdighet i förhandlingarna med anslutande länder och inom internationella forum,

16.

kommissionens grönbok Förberedelse för en helt konvergerad audiovisuell värld  (1),

17.

de oberoende rapporterna från högnivågruppen för mediefrihet och mediepluralism (2) och från forumet om mediernas framtid (3),

18.

säkerställa en oberoende ställning för sina regleringsmyndigheter för audiovisuella medier,

19.

vidta lämpliga åtgärder för att uppnå en verklig öppenhet om ägandet av medier,

20.

vidta lämpliga åtgärder för att trygga journalisters rätt att skydda sina källor och för att skydda journalister mot obehörig påverkan,

21.

med utgångspunkt i de nationella omständigheterna vidta lämpliga åtgärder för att förhindra eventuella negativa effekter av alltför hög koncentration av ägandet av medier,

22.

fortsätta att stödja projekt som syftar till att stärka skyddet för journalister och mediearbetare,

23.

fortsätta att stödja det oberoende övervakningsverktyget för bedömning av hot mot mediepluralismen inom EU (”Media Pluralism Monitor”), som genomförs av Europeiska universitetsinstitutet i Florens, och uppmuntra till att det används av medlemsstaterna och samtliga berörda aktörer,

24.

genom icke lagstiftande åtgärder (4) stärka samarbetet mellan medlemsstaternas regleringsmyndigheter för audiovisuella medier samt främja bästa praxis i fråga om öppenhet om ägandet av medier,

25.

bedöma hur pass effektiva dessa åtgärder är, med tanke på eventuella ytterligare åtgärder,

26.

skydda, främja och tillämpa de värden som finns inskrivna i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna och i detta sammanhang bemöta utmaningarna mot mediefrihet och mediepluralism i EU, med fullständigt iakttagande av subsidiaritetsprincipen.

4.2.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 32/8

4.2.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 32/9

1.

Den 5 februari 2013 antog kommissionen två förslag: ett till ett Europaparlamentets och rådets direktiv om förhindrande av att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism (1) (förslaget till direktiv) och ett till en Europaparlamentets och rådets förordning om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel (2) (förslaget till förordning), nedan tillsammans kallade förslagen. Förslagen sändes till Europeiska datatillsynsmannen för samråd den 12 februari 2013.

2.

Europeiska datatillsynsmannen välkomnar att kommissionen rådfrågar honom och att det hänvisas till samrådet i skälen till förslagen.

3.

Innan förslagen antogs fick datatillsynsmannen möjlighet att lämna informella synpunkter till kommissionen. Hänsyn har tagits till vissa av dessa synpunkter.

4.

Penningtvätt kan generellt beskrivas som omvandling av vinning av brott till ”vita pengar”, vanligen via det finansiella systemet (3). Detta sker genom att ursprunget till pengarna döljs eller genom att medel flyttas till en plats där de sannolikt väcker mindre uppmärksamhet. Med finansiering av terrorism avses allt direkt eller indirekt tillhandahållande av eller all direkt eller indirekt insamling av tillgångar i syfte att de ska användas eller med vetskap om att de är avsedda att användas för att begå terroristbrott (4).

5.

På EU-nivå har lagstiftning införts som syftar till att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism från och med 1991. Terroristbrott betraktas som ett hot mot den finansiella sektorns integritet och stabilitet och mer övergripande som ett hot mot den inre marknaden. Förslagens rättsliga grund är artikel 114 i EUF-fördraget.

6.

De EU-regler som är avsedda att förhindra penningtvätt bygger till stor del på de standarder som antagits av arbetsgruppen för finansiella åtgärder (FATF) (5). Förslagen syftar till att i EU införa de omarbetade standarder för förhindrande av penningtvätt som infördes av FATF i februari 2012. Det gällande direktivet, det så kallade tredje direktivet om penningtvätt (6), har varit i kraft sedan 2005. Det innehåller ett europeiskt ramverk baserat på internationella FATF-standarder.

7.

Det tredje direktivet om penningtvätt gäller såväl den finansiella sektorn (kreditinstitutioner, finansiella institutioner) som oberoende yrkeskategorier som advokater, notarier, revisorer, fastighetsmäklare, personer som driver kasinon och tillhandahållare av tjänster för företag. Direktivet omfattar även alla tillhandahållare av varor där betalningarna görs kontant och överstiger 15 000 EUR. Alla dessa målgrupper betraktas som ansvariga enheter. Enligt direktivet måste dessa ansvariga enheter identifiera och kontrollera kundernas identitet (så kallad kundkontroll) och de faktiska ägarnas identitet samt övervaka kundernas finansiella transaktioner. Direktivet innebär skyldighet att rapportera misstankar om penningtvätt eller finansiering av terrorism till relevanta finansunderrättelseenheter (FIU) samt andra åtföljande skyldigheter. Direktivet inför även ytterligare krav och förbehåll (t.ex. förbättrad kundkontroll) för situationer där ökade risker kan föreligga.

8.

Förslaget till direktiv utökar det nuvarande ramverkets omfattning och syftar till att förstärka dessa skyldigheter, t.ex. genom att inkludera tillhandahållare av speltjänster och handlare med varor med ett tröskelvärde på 7 500 EUR, kräver fler uppgifter om faktiskt ägande, skärper kraven på personer i politiskt utsatt ställning och inför krav på granskning av politiskt utsatta personers familj och medarbetare. Förteckningen över förbrott (7) för penningtvätt har utökats till att omfatta skattebrott i gällande direkta och indirekta skatter.

9.

Förslaget till förordning ersätter förordning (EG) nr 1781/2006 om information om betalaren som skall åtfölja överföringar av medel (nedan även kallad förordningen om överföring av medel), som syftar till att förbättra betalningars spårbarhet. Förordningen om överföring av medel kompletterar övriga åtgärder enligt direktivet om penningtvätt genom att det säkerställs att grundläggande uppgifter om betalaren av överföringar av medel finns direkt tillgängliga för brottsbekämpande myndigheter och/eller åklagarmyndigheter som stöd för dem i deras arbete med att upptäcka, utreda och åtala terrorister eller andra brottslingar och spåra terroristers tillgångar.

98.

Europeiska datatillsynsmannen inser vikten av politik mot penningtvätt för medlemsstaternas ekonomiska och finansiella anseende. Datatillsynsmannen betonar dock att åtgärder för att nå det berättigade målet, öppenhet när det gäller betalningskällor, inlåning och överföringar för att motverka terrorism och penningtvätt, måste genomföras på ett sätt som innebär att kraven på dataskydd uppfylls.

99.

Följande bör ingå i båda förslagen:

100.

När det gäller förslaget till direktiv rekommenderar Europeiska datatillsynsmannen vidare:

101.

När det gäller förslaget till förordning rekommenderar Europeiska datatillsynsmannen vidare:

4.2.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 32/13

1.

Den 21 januari 2013 antog kommissionen ett förslag till rådets beslut om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen och Ryska federationen om frågor som rör narkotikaprekursorer (nedan kallat förslaget) (1). Förslaget skickades samma dag till Europeiska datatillsynsmannen för samråd.

2.

Texten till avtalet mellan Europeiska unionen och Ryska federationen om frågor som rör narkotikaprekursorer (nedan kallat avtalet) (2) ingår i förslaget. I bilaga II till avtalet finns en lista med definitioner och principer för dataskyddet (nedan kallade principerna för dataskydd) (3).

3.

Europeiska datatillsynsmannen hade tidigare rådfrågats av kommissionen. Detta yttrande är baserat på den rådgivning som lämnades vid det tillfället och på Europeiska datatillsynsmannens yttrande beträffande ändringarna av förordningarna om handel inom och utanför EU med narkotikaprekursorer (4).

4.

Syftet med avtalet är att ytterligare stärka samarbetet mellan Europeiska unionen och Ryska federation för att förhindra att de ämnen som används för olaglig framställning av narkotika och psykotropa ämnen (nedan kallade narkotikaprekursorer) avleds från den lagliga handeln.

5.

Avtalet kommer inom ramen för FN-konventionen från 1988 om olaglig hantering av narkotika och psykotropa ämnen (nedan kallad 1988 års konvention) (5) att möjliggöra samordning av förfarandena för övervakning av handeln och ömsesidigt bistånd mellan parternas (Europeiska unionen och Ryska federationen) behöriga myndigheter, tillsammans med tekniskt och vetenskapligt samarbete och inrättande av en gemensam uppföljningsexpertgrupp.

35.

Europeiska datatillsynsmannen välkomnar bestämmelserna om skydd av personuppgifter i avtalstexten och att principer för uppgiftsskydd som ska respekteras av parterna har förts in i bilagan.

36.

Europeiska datatillsynsmannen föreslår att det uttryckligen nämns att den nationella lagstiftning i EU-medlemsstaterna genom vilken direktiv 95/46/EG införlivas är tillämplig på överföring av personuppgifter från EU till ryska myndigheter och att EU-myndigheternas behandling av personuppgifter nämns. Han föreslår också att hänvisningar till artiklarna 7 och 8 i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna förs in.

37.

Han rekommenderar också att alla kategorier av personuppgifter som kan utbytas anges i artiklarna 3.2, 4.1 och 5.3. Vidare bör ytterligare skydd, såsom kortare lagringstider och strängare säkerhetsåtgärder, föras in i avtalet eller i bilaga II för uppgifter som har samband med misstänkta transaktioner. De andra syften för vilka uppgifter kan behandlas enligt artikel 5.3 bör uttryckligen anges i avtalet och vara förenliga med det ursprungliga syfte för vilket uppgifterna överfördes.

38.

Europeiska datatillsynsmannen välkomnar också förbudet i avtalets artikel 5.2 mot längre än nödvändig lagring av uppgifterna, men han rekommenderar att åtminstone maximala lagringstider anges.

39.

Europeiska datatillsynsmannen välkomnar att principer för skydd av obligatoriska uppgifter förs in. Han skulle emellertid rekommendera att de kompletteras enligt följande:

41.

Det ska också anges att parternas tillsynsmyndigheter för uppgiftsskydd tillsammans ska granska genomförandet av avtalet, antingen inom ramen för den gemensamma uppföljningsexpertgruppen eller som ett separat förfarande. Om den ifrågavarande ryska tillsynsmyndighetens oberoende inte är tillräckligt klargjort ska det dessutom anges att nationella datatillsynsmyndigheter i EU ska involveras i de ryska myndigheternas övervakning av genomförandet av avtalet. Resultatet av granskningen ska rapporteras till Europaparlamentet och rådet, vid behov med full respekt för sekretessen.

42.

Europeiska datatillsynsmannen rekommenderar också att artikel 12 i avtalet kompletteras med en bestämmelse enligt vilken det är möjligt för den ena parten att tillfälligt upphäva avtalet eller säga upp det, om den andra parten åsidosätter sina skyldigheter enligt avtalet, inbegripet iakttagande av principerna för uppgiftsskydd.

4.2.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 32/15

1.

Den 7 december 2012 antog kommissionen ett meddelande om stärkt EU-samarbete inom brottsbekämpningen: den europeiska modellen för informationsutbyte (Eixm) (nedan kallat meddelandet) (1). Samma dag antog kommissionen en rapport om genomförandet av rådets beslut 2008/615/JHA av den 23 juni 2008 om ett fördjupat gränsöverskridande samarbete, särskilt för bekämpning av terrorism och gränsöverskridande brottslighet (Prümbeslutet) (2). Denna rapport kommenteras inte separat i detta yttrande, men den nämns här för bättre förståelse av sammanhanget.

2.

Innan meddelandet antogs gavs Europeiska datatillsynsmannen tillfälle att lämna informella kommentarer. Europeiska datatillsynsmannen välkomnar att några av kommentarerna har beaktats i meddelandet.

3.

Syftet med Stockholmsprogrammet (3) är att möta framtida utmaningar och ytterligare stärka området med frihet, säkerhet och rättvisa med åtgärder som är inriktade på medborgarnas intressen och behov. Det klargör EU:s prioriteringar på området för rättsliga och inrikes frågor för perioden 2010–2014 och fastställer strategiska riktlinjer för lagstiftningsprogrammet och den operativa programplaneringen på området med frihet, säkerhet och rättvisa i enlighet med artikel 68 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF) (4).

4.

Stockholmsprogrammet konstaterar i synnerhet behovet av enhetlighet och konsolidering vid utvecklingen av informationshantering och informationsutbyte på området för EU:s inre säkerhet och uppmanar rådet och kommissionen att genomföra informationshanteringsstrategin för EU:s inre säkerhet med kraftfulla medel för uppgiftsskydd. I detta sammanhang uppmanar Stockholmsprogrammet också kommissionen att bedöma behovet av en europeisk modell för informationsutbyte (Eixm) som är baserad på en utvärdering av befintliga instrument på området för EU:s informationsutbyte. Denna bedömning ska bidra till att påvisa om dessa instrument fungerar på det ursprungligen avsedda sättet och uppfyller målen i strategin för informationshantering (5).

5.

Som en uppföljning av Stockholmsprogrammet offentliggjorde kommissionen i juli 2010 ett meddelande (6) (nedan kallat 2010 års meddelande), vilket tillhandahåller en komplett översikt över åtgärder på EU-nivå som redan har införts, som håller på att införas eller är under övervägande när det gäller insamling, lagring eller gränsöverskridande utbyte av personuppgifter för ändamål som rör brottsbekämpning eller migrationshantering.

6.

Som svar på Stockholmsprogrammets uppmaning och enligt 2010 års meddelande är syftet med det aktuella meddelandet att bedöma hur det gränsöverskridande informationsutbytet i EU fungerar i praktiken och att rekommendera möjliga förbättringar.

37.

Europeiska datatillsynsmannen välkomnar den allmänna uppmärksamhet som ägnas åt uppgiftsskydd i meddelandet, som betonar behovet av att säkerställa uppgifter av hög kvalitet, datasäkerhet och uppgiftsskydd, och erinrar om att det oavsett vilken kombination eller sekvens som används för informationsutbyte är nödvändigt att efterleva reglerna för uppgiftsskydd, datasäkerhet och uppgifternas kvalitet och respektera de syften för vilka instrumenten kan användas.

38.

Europeiska datatillsynsmannen

4.2.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 32/17

1.

Den 18 mars 2013 antog kommissionen ett ändrat förslag till direktiv om insyn i de åtgärder som reglerar prissättningen på humanläkemedel och deras inordnande i de allmänna sjukförsäkringssystemen (nedan kallat det föreslagna direktivet) (1). Den 19 mars 2013 skickades förslaget till Europeiska datatillsynsmannen för samråd.

2.

Europeiska datatillsynsmannen välkomnar att kommissionen rådfrågar honom och att en hänvisning till detta yttrande har införts i inledningen till direktivet. Europeiska datatillsynsmannen beklagar emellertid att han inte rådfrågades av kommissionen medan förslaget förbereddes eller åtminstone efter det att det ursprungliga förslaget av den 1 mars 2012 hade antagits (2).

3.

I motiveringen till det föreslagna direktivet förklarar kommissionen att medlemsstaterna har ansvar för att organisera sina hälsovårdssystem och tillhandahålla hälsovårdstjänster och medicinsk vård, i vilket fördelningen av de resurser som tilldelats för dessa ingår. Inom denna ram kan alla medlemsstater vidta åtgärder för att styra läkemedelsförbrukningen, reglera läkemedelspriserna eller fastställa villkoren för offentlig finansiering av läkemedel. Ett läkemedel som är godkänt enligt EU-lagstiftningen på grundval av kvalitet, säkerhet och effekt kan således bli föremål för ytterligare rättsliga bestämmelser i en medlemsstat innan det kan släppas ut på marknaden eller ordineras till patienter inom det allmänna sjukförsäkringssystemet.

4.

Vidare förklarar kommissionen att direktiv 89/105/EEG (3) antogs för att ge marknadsaktörerna möjlighet att kontrollera att de nationella åtgärderna för prissättning och ersättning av läkemedel inte står i strid med principen om fri rörlighet för varor. För detta fastställs i direktiv 89/105/EEG ett antal förfarandemässiga krav i syfte att säkerställa insyn i de åtgärder för prissättning och ersättning som antas i medlemsstaterna. Sedan direktivet antogs har marknadsvillkoren ändrats i grunden, till exempel genom tillkomsten av generiska läkemedel som ger tillgång till förmånligare versioner av befintliga produkter och utvecklandet av allt mer innovativa (om än fortfarande dyra) forskningsbaserade läkemedel. Samtidigt har de konstant ökande offentliga utgifterna för läkemedel lett till att medlemsstaterna under de senaste årtiondena infört komplexare och mer innovativa system för prissättning och ersättning.

5.

Förslaget till direktiv som upphäver direktiv 89/105/EEG antogs av kommissionen den 1 mars 2012. Kommissionen uppger att förhandlingarna i rådets arbetsgrupp för läkemedel och medicintekniska produkter blev svåra på grund av ärendets politiskt känsliga natur.

6.

Europaparlamentet antog sin ståndpunkt vid första behandlingen den 6 februari 2013. Till följd av plenaromröstningen och med beaktande av medlemsstaternas ståndpunkt i rådet beslutade kommissionen att ändra sitt förslag genom att anta det föreslagna direktivet och att höra Europeiska datatillsynsmannen.

7.

Detta yttrande kommer att inriktas på följande aspekter i direktivet när det gäller skydd av personuppgifter: tillämpningen av lagstiftningen om skydd av uppgifter, offentliggörande av personuppgifter om experter och medlemmar i vissa organ, eventuell behandling av uppgifter om patienters hälsa genom tillgång till uppgifter om godkännande för försäljning och den föreslagna möjligheten att upprätta databaser på EU-nivå och i medlemsstaterna.

—

att hänvisningar till tillämplig lagstiftning om uppgiftsskydd införs i en materiell bestämmelse i det föreslagna direktivet. En sådan hänvisning bör som en allmän regel bestämma att direktiv 95/46/EG och förordning (EG) nr 45/2001 ska gälla för behandling av personuppgifter inom ramen för det föreslagna direktivet. Europeiska datatillsynsmannen föreslår vidare att det i hänvisningen till direktiv 95/46/EG anges att bestämmelserna ska gälla i enlighet med de nationella regler genom vilka direktiv 95/46/EG införlivas.

—

att man överväger om det föreslagna systemet i artikel 16 i det förslagna direktivet för obligatoriskt offentliggörande av namn på och intresseförklaringar från experter, medlemmar i beslutsfattande organ och medlemmar i organ som har ansvar för överklaganden är nödvändigt och att man avgör om kravet på offentliggörande går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå det eftersträvade allmännyttiga ändamålet samt bedömer om det finns mindre ingripande sätt att uppnå samma mål. Beroende av resultaten av denna proportionalitetsprövning bör kravet på offentliggörande under alla omständigheter stödjas av ändamålsenliga skyddsmekanismer för att se till att de berörda personernas rätt att invända respekteras liksom, uppgifternas säkerhet och riktighet samt att uppgifterna utplånas efter en lämplig tidsperiod.

—

att en hänvisning till artikel 8 i direktiv 95/46/EG införs i artikel 13 i det föreslagna direktivet beträffande tillgång till uppgifter om godkännande för försäljning, om personliga uppgifter om hälsa är avsedda att behandlas, och att en bestämmelse införs i det föreslagna direktivet som klart definierar i vilka situationer och med vilka skyddsåtgärder information som innehåller uppgifter om patienters hälsa kommer att behandlas.

—

att det i artikel 13 i det föreslagna direktivet införs ett krav att alla patientuppgifter i uppgifter om godkännande för försäljning anonymiseras helt innan de överförs till den behöriga myndigheten för ytterligare behandling för beslut om prissättning och ersättning.

—

att det görs en konsekvensbedömning avseende uppgiftsskydd innan ytterligare åtgärder vidtas för att upprätta en ny databas.

4.2.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 32/19

1.

Den 7 februari 2013 antog kommissionen och Europeiska unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik ett gemensamt meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om EU:s strategi för cybersäkerhet: en öppen, säker och trygg cyberrymd (1) (nedan kallat det gemensamma meddelandet, cybersäkerhetsstrategin eller strategin).

2.

Samma dag antog kommissionen ett förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om åtgärder för att säkerställa en hög gemensam nivå av nät- och informationssäkerhet i hela unionen (2) (nedan kallat förslaget till direktiv eller förslaget). Förslaget skickades till Europeiska datatillsynsmannen för samråd den 7 februari 2013.

3.

Innan det gemensamma meddelandet och förslaget antogs fick Europeiska datatillsynsmannen möjlighet att lämna informella synpunkter till kommissionen. Europeiska datatillsynsmannen välkomnar att en del av dessa synpunkter har beaktats i det gemensamma meddelandet och i förslaget.

74.

Europeiska datatillsynsmannen välkomnar att kommissionen och Europeiska unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik har lagt fram en omfattande strategi för cybersäkerhet, som kompletteras med ett förslag till direktiv om åtgärder för att säkerställa en hög gemensam nivå av nät- och informationssäkerhet i hela unionen. Strategin kompletterar de politiska åtgärder som redan har utformats av EU på området nät- och informationssäkerhet.

75.

Europeiska datatillsynsmannen välkomnar att strategin går utöver det traditionella synsättet att ställa säkerhet mot integritet, genom ett uttryckligt erkännande av att integritets- och uppgiftsskydd utgör kärnvärden som bör prägla cybersäkerhetspolitiken inom EU och internationellt. Europeiska datatillsynsmannen konstaterar att cybersäkerhetsstrategin och det föreslagna direktivet om nät- och informationssäkerhet kan fylla en central funktion för att garantera skyddet av individens rätt till integritets- och uppgiftsskydd i internetmiljön. Samtidigt måste det säkerställas att strategin och förslaget inte ger upphov till åtgärder som skulle utgöra olagliga ingrepp i individens rätt till integritet och dataskydd.

76.

Europeiska datatillsynsmannen välkomnar också att uppgiftsskydd nämns i flera delar av strategin och beaktas i det föreslagna direktivet. Han beklagar dock att den befintliga och kommande uppgiftsskyddslagstiftningens bidrag till säkerheten inte framhålls tydligare i strategin och förslaget till direktiv, och att det inte säkerställs fullständigt att eventuella skyldigheter till följd av det föreslagna direktivet eller andra element i strategin kompletterar uppgiftsskyddsskyldigheterna och inte överlappar eller strider mot varandra.

77.

Europeiska datatillsynsmannen konstaterar dessutom att man inte beaktar och tar fullständig hänsyn till andra parallella initiativ från kommissionen och pågående lagstiftningsförfaranden, såsom reformen av uppgiftsskyddslagstiftningen och förslaget till förordning om elektronisk identifiering och betrodda tjänster, vilket innebär att cybersäkerhetsstrategin inte ger en verkligt allsidig och heltäckande bild av cybersäkerheten i EU och dessutom medför en risk för en fragmenterad och uppdelad strategi. Europeiska datatillsynsmannen konstaterar vidare att förslaget till direktiv ännu inte möjliggör en allsidig säkerhetsstrategi i EU, och att den skyldighet som anges i dataskyddslagstiftningen förmodligen är den mest omfattande nät- och säkerhetsskyldigheten i EU:s lagstiftning.

78.

Europeiska datatillsynsmannen beklagar likaså att dataskyddsmyndigheternas viktiga roll i genomförandet och verkställandet av säkerhetsskyldigheter och främjande av cybersäkerhet inte heller övervägs på lämpligt sätt.

79.

När det gäller cybersäkerhetsstrategin understryker Europeiska datatillsynsmannen följande:

80.

När det gäller förslaget till direktiv om nät- och informationssäkerhet råder Europeiska datatillsynsmannen lagstiftarna att göra följande:

4.2.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 32/23

1.

Den 27 mars 2013 antog kommissionen två lagstiftningsförslag på varumärkesområdet: ett förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar (omarbetning) (1) och ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 207/2009 om gemenskapsvarumärken (2) (nedan gemensamt kallade förslagen). Förslagen översändes till Europeiska datatillsynsmannen samma dag.

2.

Europeiska datatillsynsmannen noterar att huvudsyftet med dessa förslag är att ytterligare harmonisera alla aspekter av materiella varumärkeslagar och procedurregler inom EU. Även om det vid första anblicken förefaller som om dessa förslag inte medför några större konsekvenser för uppgiftsskyddet, noterar datatillsynsmannen ändå att båda instrumenten innebär viss behandling av personuppgifter som kan påverka enskildas rätt till privatliv och uppgiftsskydd. Europeiska datatillsynsmannen beklagar därför att han inte rådfrågats informellt innan dessa förslag antogs.

3.

I enlighet med artikel 28.2 i förordning (EG) nr 45/2001 vill datatillsynsmannen nedan belysa ett antal specifika frågor som förslagen väcker ur ett uppgiftsskyddsperspektiv. Europeiska datatillsynsmannen rekommenderar att en hänvisning till samrådet införs i förslagens förord.

4.

Det föreslagna direktivet syftar till att inom EU ytterligare harmonisera materiella regler rörande varumärken – inklusive klargöranden av rättigheter som är knutna till ett varumärke och de regler som är tillämpliga på kollektivmärken – men även förfarandeaspekter såsom registrering, avgifter och förfaranden rörande invändning, upphävande eller ogiltighetsförklaring av ett varumärke. Direktivet innehåller även bestämmelser som förbättrar det administrativa samarbetet mellan nationella centrala myndigheter för industriell äganderätt sinsemellan och med Europeiska unionens byrå för varumärken, mönster och modeller (artikel 52 och 53).

5.

Genom den föreslagna förordningen ändras den nuvarande rättsliga ramen för gemenskapsvarumärken som anges i förordning (EG) nr 207/2009. Kontoret för harmonisering i den inre marknaden byter namn till Europeiska unionens byrå för varumärken, mönster och modeller (nedan kallad byrån). I den föreslagna förordningen klargörs materiella regler och procedurregler för gemenskapsvarumärken. Den innebär också att byrån kan inrätta ett register och en elektronisk databas (artikel 87). I förordningen klargörs vidare byråns roll och uppgifter, särskilt vad gäller dess samarbete med nationella centrala myndigheter för industriell äganderätt inom EU (artikel 123).

27.

Även om dessa förslag rör harmonisering av materiella varumärkeslagar och procedurregler inom EU och vid en första anblick inte förefaller medföra några påtagliga konsekvenser för uppgiftsskyddet, innebär de ändå viss behandling av uppgifter som kan påverkar enskilda rätt till privatliv och uppgiftsskydd.

28.

Europeiska datatillsynsmannen betonar att när medlemsstaternas centrala myndigheter för industriell äganderätt och byrån i sitt arbete samlar in och behandlar personuppgifter måste det ske i enlighet med tillämplig uppgiftsskyddslagstiftning, framför allt de nationella lagar som genomför direktiv 95/46/EG och förordning (EG) nr 45/2001.

29.

Vad gäller det föreslagna direktivet rekommenderar Europeiska datatillsynsmannen att man

30.

Vad gäller den föreslagna förordningen rekommenderar Europeiska datatillsynsmannen att man

4.2.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 32/25

1.

Den 28 februari 2013 antog kommissionen följande förslag (nedan kallade förslagen).

2.

Förslagen skickades till Europeiska datatillsynsmannen för samråd samma dag. Innan förslagen antogs fick Europeiska datatillsynsmannen möjlighet att lämna informella synpunkter till kommissionen.

3.

Europeiska datatillsynsmannen välkomnar den uttryckliga hänvisningen till det aktuella samrådet i ingressen i både förslaget om ett system för in- och utresa och förslaget om ett program för registrerade resenärer.

4.

I sitt meddelande ”Att förbereda nästa steg i utvecklingen av Europeiska unionens gränsförvaltning” från 2008 föreslår kommissionen nya verktyg för den framtida förvaltningen av unionens gränser, bland annat ett system för in- och utresa (nedan kallat systemet för in och utresa) för elektronisk registrering av uppgifter om in- och utresa för tredjelandsmedborgare, och ett program för registrerade resenärer för att underlätta gränsövergången för resenärer med ärligt uppsåt (nedan kallat programmet för registrerade resenärer). Kommissionen undersökte också möjligheterna att införa ett elektroniskt system för resetillstånd (ESTA) för tredjelandsmedborgare som inte omfattas av viseringskrav.

5.

Dessa förslag fick stöd av Europeiska rådet i december 2009 genom Stockholmsprogrammet (4). I sitt meddelande om smart gränsförvaltning från 2011 (5) ansåg kommissionen emellertid att man borde avskriva tanken på att inrätta ett elektroniskt system för resetillstånd, eftersom ”den eventuella förbättringen av medlemsstaternas säkerhet varken motiverar insamling av personuppgifter i denna omfattning, kostnaderna eller påverkan på de internationella förbindelserna” (6). Kommissionen meddelade dessutom att den hade för avsikt att lägga fram förslag till ett in- och utresesystem samt ett program för registrerade resenärer under första halvåret 2012.

6.

Därefter begärde Europeiska rådet vid sitt möte i juni 2011 att man snabbt skulle gå vidare med arbetet med ”smarta gränser”, och efterlyste införandet av ett in- och utresesystem samt ett program för registrerade resenärer (7).

7.

Artikel 29-arbetsgruppen lämnade synpunkter på kommissionens meddelande om smart gränsförvaltning, som föregick förslagen, i en skrivelse till kommissionsledamot Cecilia Malmström av den 12 juni 2012 (8). Mer nyligen, den 6 juni 2013, antog arbetsgruppen ett yttrande där den ifrågasätter nödvändigheten av det smarta gränspaketet (9).

8.

Detta yttrande bygger på dessa ståndpunkter och även på ett tidigare yttrande från Europeiska datatillsynsmannen (10) om kommissionens meddelande om migration från 2011 (11) och hans preliminära synpunkter (12) på tre meddelanden om gränsförvaltning (2008) (13). Yttrandet bygger likaså på bidrag från Europeiska datatillsynsmannens rundabordsdiskussion om det smarta gränspaketet och dess följder för dataskyddet (14).

9.

Syftet med förslaget om ett system för in- och utresa anges i artikel 4 i förordningen. Förslaget har till syfte att förbättra förvaltningen av de yttre gränserna, stärka kampen mot irreguljär invandring, förbättra genomförandet av den integrerade gränsförvaltningsstrategin och samarbetet mellan gräns- och immigrationsmyndigheterna. Genom förslaget inrättas ett system för att

10.

Systemet bör bidra till att kontrollera tillåtna vistelser genom att gränskontrolltjänstemännen och resenärerna snabbt får exakt information. Det nya systemet kommer att ersätta det nuvarande långsamma och otillförlitliga systemen med manuell stämpling av pass och effektiviserar gränsförvaltningen (15).

11.

Genom att biometriska uppgifter lagras kommer systemet också att vara till hjälp vid identifiering av personer som inte uppfyller, eller inte längre uppfyller, villkoren för inresa till och vistelse inom EU, särskilt om personerna i fråga saknar identitetshandlingar. Dessutom kommer systemet för in- och utresa att ge en exakt bild av reseflödena och av antalet personer som stannar längre än sin lagliga vistelse, vilket i sin tur möjliggör ett evidensbaserat tillvägagångssätt, till exempel vad gäller viseringskrav. Den statistik som anges i artikel 4 används för detta sista syfte.

12.

Systemet för in- och utresa skulle utgöra grunden för programmet för registrerade resenärer, vars syfte är att underlätta gränspassagen för utvalda tredjelandsmedborgare som reser ofta. Registrerade resenärer skulle ha en informationsbärare med en id-kod som skulle läsas av vid ankomst och avresa vid gränsen genom en automatisk kontroll. Uppgifterna i informationsbäraren, fingeravtryck och i tillämpliga fall viseringsnumret skulle jämföras med de uppgifter som lagras i centralkatalogen och i andra databaser. Om alla kontroller ger positivt resultat kan resenären passera genom den automatiska kontrollen. Annars får resenären hjälp av en gränskontrolltjänsteman.

13.

Syftet med ändringsförslaget är slutligen att anpassa förordning (EG) nr 562/2006 om en gemenskapskodex om gränspassage för personer (nedan kallad kodex om Schengengränserna) till de nya förslagen om ett system för in- och utresa och ett program för registrerade resenärer.

14.

Projektet att utveckla ett elektroniskt system för att kontrollera in- och utresor inom EU:s territorium är inte nytt, och flera meddelanden från kommissionen som nämns ovan har banat väg för de förslag som nu analyseras. Det smarta gränspaketet bör därför bedömas mot bakgrund av denna utveckling. Följande faktorer bör särskilt beaktas:

15.

I Stockholmsprogrammet väljer kommissionen det strategiska tillvägagångssättet att analysera behovet av att utveckla en europeisk modell för informationsutbyte som grundas på en utvärdering av befintliga instrument. Detta ska i sin tur grundas på ett starkt dataskyddssystem, ett väl inriktat system för uppgiftsinsamling och en rationalisering av de olika verktygen, bland annat inrättande av en verksamhetsplan för stora it-system. I Stockholmsprogrammet erinras om behovet av fortsatt överensstämmelse mellan genomförandet och hanteringen av de olika informationsverktygen och strategin för skydd av personuppgifter och verksamhetsplanen för inrättande av storskaliga it-system (16).

16.

En heltäckande analys är ännu mer nödvändig med tanke på befintliga storskaliga it-system och deras vidareutveckling och genomförande, till exempel Eurodac (17), VIS (18) and SIS II (19). Ett system för smart gränsförvaltning är ett ytterligare verktyg för att samla in enorma mängder personuppgifter för gränskontroller. Detta övergripande synsätt har nyligen bekräftats av rådet (rättsliga och inrikes frågor), som betonade behovet av att ta lärdom från erfarenheten med SIS, särskilt när det gäller kostnadsökningarna (20). Europeiska datatillsynsmannen har också påpekat att ”en europeisk informationsmodell inte ska förstås på grundval av tekniska hänsynstaganden”, med tanke på de näst intill obegränsade möjligheter som erbjuds genom ny teknik. Information bör endast behandlas på grundval av konkreta säkerhetsbehov (21).

17.

Analysen av systemet för in- och utresa och programmet för registrerade resenärer ur integritets- och dataskyddssynvinkel måste göras mot bakgrund av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (22) (nedan kallad stadgan), särskilt artiklarna 7 och 8. I artikel 7, som liknar artikel 8 i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (23), fastställs en allmän rätt till respekt för privatliv och familjeliv, och individen skyddas mot inblandning av offentliga myndigheter, medan artikel 8 i stadgan ger individen rätten att hans eller hennes personuppgifter endast får behandlas enligt vissa fastställda villkor. Dessa två synsätt är både olika och kompletterande. Det smarta gränspaketet kommer att bedömas mot dessa två perspektiv.

18.

Detta yttrande inriktas främst på förslaget om ett system för in- och utresa eftersom det är mest relevant när det gäller integritets- och dataskydd. Yttrandet är strukturerat på följande sätt:

102.

Syftet med det smarta gränspaketet är att skapa ett nytt storskaligt it-system för att komplettera de befintliga gränskontrollsystemen. Lagligheten hos detta system bör utvärderas mot bakgrund av principerna i stadgan, särskilt artikel 7 om rätten till respekt för privatliv och familjeliv och artikel 8 om skydd av personuppgifter, i syfte att inte bara bedöma om det nya systemet utgör ett intrång i de grundläggande rättigheterna, utan även de dataskyddsgarantier som anges i förslagen.

103.

Ur detta perspektiv bekräftar Europeiska datatillsynsmannen att det föreslagna systemet för in- och utresa utgör ett intrång i rätten till respekt för privatliv och familjeliv. Europeiska datatillsynsmannen välkomnar visserligen de garantier som ges i förslagen och erkänner kommissionens insatser i detta avseende, men drar slutsatsen att nödvändighet ändå är den avgörande frågan: Systemets kostnad/effektivitet står på spel, inte bara i ekonomiska termer utan även med avseende på de grundläggande rättigheterna i allmänhet, med tanke på de befintliga systemen och gränspolitiska åtgärderna.

104.

Europeiska datatillsynsmannen lämnar följande rekommendationer med avseende på systemet för in- och utresa:

105.

Programmet för registrering av resenärer ger inte upphov till samma väsentliga frågor när det gäller intrång i de grundläggande rättigheter som systemet för in- och utresa, men Europeiska datatillsynsmannen vill ändå uppmärksamma lagstiftaren på följande aspekter:

106.

Med avseende på säkerhetsaspekterna anser Europeiska datatillsynsmannen att en kontinuitetsplan för verksamheten och riskhanteringsmetoder för informationssäkerhet bör utformas för att bedöma och prioritera risker för både systemet för in- och utresa och programmet för registrering av resenärer. Dessutom bör byrån och medlemsstaterna föra ett nära samarbete.

4.2.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 32/30

1.

Kommissionen mottog den 24 januari 2014 en anmälan om en föreslagen koncentration enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1) genom vilken dotterbolag till Apollo Management LP (Apollo, Förenta staterna) och Fondo de Garantía de Depósitos de Entidades de Crédito (FGD, Spanien) på det sätt som avses i artikel 3.1 b i EG:s koncentrationsförordning förvärvar gemensam kontroll över företaget Synergy Industry and Technology SA (Synergy, Spanien) genom förvärv av aktier.

2.

De berörda företagen bedriver följande affärsverksamhet:

3.

Kommissionen har vid en preliminär granskning kommit fram till att den anmälda koncentrationen kan omfattas av EG:s koncentrationsförordning, dock med det förbehållet att ett slutligt beslut i denna fråga fattas senare. Det bör noteras att detta ärende kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande, i enlighet med kommissionens tillkännagivande om ett förenklat förfarande för handläggning av vissa koncentrationer enligt EG:s koncentrationsförordning (2).

4.

Kommissionen uppmanar berörda tredje parter att till den lämna eventuella synpunkter på den föreslagna koncentrationen.

Synpunkterna ska ha kommit in till kommissionen senast tio dagar efter detta offentliggörande. Synpunkterna kan sändas till kommissionen per fax (+32 22964301), per e-post till COMP-MERGER-REGISTRY@ec.europa.eu eller per post, med angivande av referens COMP/M.7144 – Apollo/Fondo de Garantía de Depósitos de Entidades de Crédito/Synergy, till: